”Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus”. Så lyder en av framgångsfaktorerna för en bra skola enligt Skolverket. Men hur lyckas man med det? Christian Olsson på Ensolution har utvecklat en analysmodell och första tillämpningen blev Nackas kommunala skolor. ”I Ensolution har vi hittat en ‘kritisk vän’ som har ställt viktiga frågor, analyserat och kommit med rekommendationer”, säger Jonatan Lannemar, utbildningsstrateg i Nackas kommunala skolor.

I Nacka är skolan välfungerande och kvaliteten är bland de bästa i landet. Trots det, eller kanske tack vare det, strävar man ständigt efter att bli bättre. Ett sätt att utvecklas är det systematiska kvalitetsarbetet som Nackas kommunala skolor har förfinat tillsammans med Ensolution.
– Nacka är en av Sveriges vassaste skolkommuner och en anledning till det är att de vågar granska sig själva självkritiskt. Det är lätt att tänka att de kan slå sig till ro med det resultatet, men tydliga politiska förväntningar och höga ambitioner bidrar till ständig utveckling, menar Christian Olsson och får medhåll av Helena Ekwall, verksamhetschef verksamhetsstöd i Nackas kommunala skolor:
– Vi hoppar gärna på olika satsningar och vill vara med där det händer. Många säger att vi är en kommun att se upp till och det beror på att vi har bra förutsättningar, politiker som låter oss arbeta självständigt, samt att vi hela tiden har en ambition om att utvecklas och vi är snabba på nya saker, som exempelvis AI just nu, säger hon.

Den befintliga styrningen av skolverksamheten främjade dock inte analys, utan var snarare deskriptiv i återkopplingen mellan huvudman och enhet, menar Christian Olsson.
– Analyser blir ofta bara beskrivningar av vad som gjorts. Det saknas den viktiga lärandekomponenten, så även i Nacka, konstaterar han.

För att underlätta arbetet med systematiskt kvalitetsarbete har Ensolution utvecklat en analysmodell som tar sin utgångspunkt i empiri och erfarenhet, samt vetenskaplig grund och tydlig koppling till Skolverket och deras stöd för nulägesanalys.
– Skolverket är teoretiskt skickliga, men jag tycker att de kan gå snabbare fram och vara lite mer praktiskt orienterade. Vår modell har försökt fylla glappet mellan teori och praktik. Detta är väldigt hands on och innebär ingripande förändringar, säger Christian Olsson som tidigare arbetat som rektor, gymnasiechef samt kvalitets- och utvecklingschef.

Nackas kommunala skolor har implementerat modellen i sitt kvalitetsarbete. Första steget var att tydligt fastställa målen för utvecklingsarbetet och formulera mätbara indikatorer som kunde användas för att följa upp framsteg och resultat.
– Utan tydliga ingångsvärden är det inte möjligt att bedöma insatsernas effekter. De kommuner som benchmarkar och “tävlar” mot andra är de mest framgångsrika, säger Christian Olsson.

Men förändring är svårt. Enligt Towers Watson lyckas 55% av förändringsinitiativ initialt, medan endast 25% av de undersökta förändringsprocesserna var framgångsrika på lång sikt.
– Vi har verktygen och modellerna för att stötta det systematiska kvalitetsarbetet i kommunerna. Vi kan leda processen, men även hjälpa till att skapa strukturen på lång sikt, konstaterar Christian Olsson.
– Vi vill självkritiskt granska det vi gör för att hitta förbättringsområden, konstaterar Jonatan Lannemar. Vi ville få en ifrågasättande blick och en genomlysning. Hur kunde vi skruva på arbetet för att utvecklas. Förändring är ingenting som vi räds, utan snarare är vana vid och anammar.

I Nacka kommer man framöver att luta sig mot Ensolutions analysmodell som har anpassats efter de lokala förutsättningarna och successivt förankras den i organisationen som ett levande verktyg för en ständigt pågående strukturerad dialog om kvalitetsarbete.
– Det fungerar som en ledningsdeklaration som tydliggör ansvaret i kvalitetsarbetet. Vi blir ännu bättre på att använda rätt underlag och ställa rätt frågor. Tanken är att få bort ”tro” och istället ta beslut på fakta som omsätts till förändring och action, summerar Jonatan Lannemar.