Tidpunkten för införandet av den nya socialtjänstlagen närmar sig med stormsteg! Många av oss har över lång tid läst betänkanden och försökt förstå hur den nya lagen kommer att se ut och vilka konsekvenser den får för kommunernas socialtjänst, men framförallt för brukare och klienter.

Den nya socialtjänstlagen ställer större krav på att kommunerna ska använda sig av tidiga insatser och öppnar upp för att fler insatser ska erbjudas utan krav på utredning. Socialtjänsten ska bli mer tillgänglig och tröskeln lägre. Min reflektion är att socialtjänstens målgrupp kan förväntas växa, förutsatt att man räknar tidiga insatser som socialtjänst, även om dessa ibland faller inom angränsande verksamheter såsom kultur och fritid, skola eller arbetsmarknad.

Oavsett om vi arbetar med barn och unga, äldre, ekonomiskt bistånd, socialpsykiatri eller andra områden inom socialtjänsten, är det viktigt att ställa sig frågorna: Vad är tidiga insatser inom vårt fält? Vem kan ge målgruppen detta stöd? Hur vet vi att vi gör rätt saker för våra brukare och klienter?

Sociala investeringar och tidiga insatser

Nya socialtjänstens intention med att ge tidiga insatser för att undvika att framtida sociala problem får mig osökt att tänka på begreppet sociala investeringar. Det var som begrepp hett redan när jag började på socionomprogrammet för snart 20 år sedan. Tanken om att göra mindre saker tidigt för att undvika att behöva göra stora interventioner senare är lika tilltalande som arbetssättet är svårt att utvärdera. Att göra beräkningar på effekten av tidiga insatser och förebyggande är onekligen komplext. Hur mäter man kostnader och effekter på insatser som syftar till att något inte ska ske? Då en äldre person inte utvecklar psykisk ohälsa då hen inte blir isolerad tack vare den avgiftsfria skjutsen till öppna träffpunkten, då en person i sitt unga vuxenliv undviker att hamna i ekonomisk utsatthet tack vara kommunens budget- och skuldrådgivning eller då föräldrautbildningar ger familjen bättre förutsättningar att bättre hantera uppväxtens alla utmaningar.

För att det är komplext innebär det inte att man inte ska försöka. Det går faktiskt att göra bra antagande om verksamheters effekt genom att exempelvis:

  • jämföra faktiskt utfall med förväntat utfall.
  • jämföra totala kostnader för sociala insatser innan och efter ett mer aktivt arbete med tidiga insatser.
  • se på fördelningen mellan olika specifika insatser inom verksamhetsområdena över tid och utröna trender.

Att lyckas utvärdera kommunens insatser tror jag blir en av de centrala faktorerna för att lyckas över tid med de tidiga insatserna. Ifall man inte lyckas påvisa effekterna av de tidiga insatserna tror jag att det över tid kan bli utmanande för kommunerna att hålla i arbetet med tidiga insatser. I tider då ekonomiska prioriteringar måste göras är det ofta de insatser som har svårast att påvisa sin nytta som riskerar att stryka på foten. Det är nog många i kommunsverige som tänker på ekvationen hur man ska rikta sina tidiga sociala insatser när man redan har höga kostnader för exempelvis olika typer av placeringar.

Mindre omfattande interventioner

Vad är då ett lyckat utfall med nya socialtjänstlagen? Jag ser framför mig att socialtjänsten når fler men färre är i behov av de mest omfattande insatserna. Med detta är det viktigt att hålla i tanke att exempelvis en placering inte måste vara följderna av ett dåligt arbete från socialtjänsten, men att det likväl på en nivå är ett misslyckande från samhället. När en placering blir det nödvändiga beslutet att göra behöver vi ställa oss frågan: i vilket läge hade vi kunnat se och nå denna individ? Det är inte för att vara efterklok eller självspäkande, utan ett tillfälle för reflektion och lära sig mer för att kanske, kanske nå nästa klient tidigare. Hade vi kunnat fånga upp signalerna från ungdomen på glid tidigare? Hade vi kunnat identifiera risken för våld i nära relationer på ett mindre allvarligt stadium?

Datadriven utvärdering och en proaktivt och kunskapsbaserad verksamhet

Jag tror att en datadriven utvärdering kommer kunna spela en avgörande roll när det kommer till att påvisa vilka arbetssätt som är till nytta för socialtjänstens målgrupper. Genom att använda verksamhetsdata i analysen kan vi få en bättre förståelse för hur våra insatser påverkar olika nivåer i samhället; individ-, grupp- och samhällsnivå. Hur har vi nått enskilda individer över tid, har vi några grupper i samhället som vi varit tvungna att använda ett ökat antal insatser som är mer ingripande på individens livsföring och med kostnadsdrivande resultat och hur använder vi våra gemensamma resurser på en kommunal nivå för att möta behovet av socialtjänstinsatser?

Utvärderingen blir en viktig del i att verksamheten ska, i linje med nya socialtjänstlagen, vara kunskapsbaserad. Genom att ta till vara verksamhetsstatistik och utfall har vi en möjlighet att följa effekterna och också över tid se vad som är insatser av god kvalitet utifrån beprövad erfarenhet. De flesta kommuner har ofta massor av data och dataserier över tid i sina verksamhetssystem. All denna data används dock alltför sällan för att göra analyser. Ofta används den på sin höjd för att ta fram målvärden i budgetarbetet och i verksamhetsplaneringen. Mer sällan används den i på djupet gående analyser av verksamheten och i verksamhetsutveckling för att identifiera arbetssätt och målgrupper. Med de dataserier som kommunerna i många fall har kan man över tid se vilket utfall olika insatser gett för olika målgrupper. Med övergripande insatsanalyser kan man se hur den egna kommunen väljer att prioritera i sitt sociala arbete. Med analys av vilka brukare man har i sina verksamheter kan man se vilka som är över- respektive underrepresenterade sett till sitt befolkningsunderlag.

Allt detta tycker jag att min kollega Ann formulerade så bra i ett tidigare inlägg, då hon beskrev att det gick upp ett ljus för henne när hon såg vad man kunde använda verksamhetsdata till, bara man organiserar den på rätt sätt. En korrekt behandlad verksamhetsdata med tydlig och strukturerad visualisering öppnar upp för den så centrala kvalitativa analysen som professionen kan bidra med.

Jag har själv sett det många gånger hur en tabell eller diagram väcker en fråga i gruppen som de direkt börjar vända och vrida på för att förbättra verksamheten.

Tidigt identifiera målgruppen

En nyckelfaktor för framgång med tidiga insatser är att man får möjlighet att kunna identifiera målgruppen och individer som har ökad risk för social utsatthet och framtida stort stödbehov. Jag tror att AI kommer kunna spela en stor roll i att kunna identifiera grupper och individer som löper ökad risk för social utsatthet och för de problem som detta kan medföra. Bedömningen i det individuella fallet kommer alltid behöva göras av professionella, men ifall socialarbetaren får stöd i att inrikta sitt arbete mot rätt målgrupper och individer tror jag att vi kan använda dennes kompetens på bästa sätt.

Samarbete över olika instanser

Då tidiga sociala insatser ska träffa bredare grupper i samhället blir den nya socialtjänstlagen inte bara en angelägenhet för kommunernas traditionella socialtjänstorganisationer. Skola, fritidsförvaltningen, stadsplanering och arbetsmarknadsförvaltningen är några exempel på verksamhetsområden där samarbete med socialtjänsten blir avgörande. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa ett mer sammanhållet och effektivt stöd som når fler och gör större skillnad.

En risk jag tror finns är att ifall vi har inställningen att socialtjänsten ska sänka sina trösklar för att göra sig mer tillgängliga för medborgarna så har vi likväl en bild av en aktiv medborgare som söker upp socialtjänsten för stöd. Jag tror att en modern och proaktiv socialtjänst också är redo att möta medborgarna där de är och på deras villkor. Är din kommun rustad för att bjuda ut socialtjänsten utanför kontorets fyra väggar för att ta möjligheten att möta kommunens invånare där de befinner sig, oavsett ifall det är i bostadsområdet, på fritidsaktiviteten eller i skolan?

Har du erfarenheter eller tankar kring den nya socialtjänstlagen, dess förtjänster och vilka utmaningar som kommer med den? Hur resonerar du kring utvärdering och spårbarhet av tidiga insatser? Jag skulle gärna vilja höra från dig för att ta del av dina insikter och diskutera hur vi kan arbeta tillsammans för att förbättra socialtjänsten!

Linus Olsson
linus.olsson@ensolution.se
0731-83 14 46