Att sänka kostnaderna och samtidigt öka kvaliteten låter som en utopi, men i Eskilstuna kommun blev det verklighet. Med hjälp av ett datadrivet arbetssätt har socialförvaltningen genomgått en kulturförflyttning som bidragit till bättre kvalitet i verksamheten.
Från ekonomiska utmaningar till bättre beslutsunderlag
För drygt fem år sedan var inte den ekonomiska verkligheten i socialförvaltningen i Eskilstuna kommun så ljus som den är idag. Tvärtom hade ledningen identifierat att delar av verksamheten blödde ekonomiskt – på vuxensidan låg nettoavvikelsen på närmare 49–50 procent över budget. Genom att ta in Ensolution och arbeta med verktyget Kostnad Per Brukare (KPB) skapades en tydlig bild av hur resurserna användes, som blev startskottet för en omfattande verksamhetsutveckling och kulturförändring. Arbetssättet appliceras nu även på barn- och ungaområdet.
– Vi hade en situation där vi inte riktigt hade koll på var vi blödde ekonomiskt, berättar Elisabeth Kantor, förvaltningschef på socialförvaltningen i Eskilstuna kommun, som vid den tiden precis hade tillträtt sin tjänst.
Förvaltningsledningen beslutade att ta hjälp av Ensolution för att få data kring flödena, exempelvis volymer och hur länge eller hur ofta insatser gavs. Genomlysningen, som sträckte sig ända tillbaka till 2019, visade en spretig insatsmix.
– Kostnad Per Brukare skildrar volymen, insatsmixen och styckkostnaderna, förklarar Agneta Wahlberg, utvecklingsstrateg i Eskilstuna kommun.
– Vi kunde se att vi hade väldigt höga volymer i en komplicerad insatsmix. En ganska stor andel var så kallade ytterfall, alltså individärenden som var mycket kostnadsdrivande.
Det framkom också att tidigare strategiska beslut, som att erbjuda vård på hemmaplan istället för placeringar, inte hade efterlevts i praktiken. Verksamheten “sköt hagel” med insatser och ofta blev inte insatser matchade med behov. Med datan som grund kunde förvaltningen bättre bereda förslag på prioriteringar och inriktningar för socialnämnden att fatta beslut på.
Trots det tuffa ekonomiska läget var målet aldrig att stirra sig blind på siffrorna. Som hjälp och stöd för utvecklingsarbetet har förvaltningen använt en så kallad transformationskarta för att åskådliggöra förflyttning och målbild.
– Vad vi jagade var inte kostnader för kostnadernas skull. Det intressanta var att våra kostnader sjönk när vi började jobba med kvalitet och verksamhetsutveckling. Siffror i sig gör ingen nytta om man inte klär dem i ett tydligt varför. Med stöd av nya socialtjänstlagen för både proaktivt arbete och en kunskaps- och evidensbaserad socialtjänst blev vårt varför tydligare, poängterar Elisabeth.
Nästa steg: förändrade arbetssätt inom barn och unga
När kostnaderna på vuxensidan började sjunka, visade KPB-analyserna att det inom området barn och unga fanns förbättringar att göra. Hösten 2025 klev Ann Törnquist, senior konsult på Ensolution, in för att stödja förvaltningen i nästa förändringsresa.
– Eskilstuna har en väldigt tydlig styrning och idé som baseras på transformationskartan. Den stora utmaningen var kulturförflyttningen för att få med sig teamledare och medarbetare längst ut i organisationen. Det fanns ett motstånd initialt, men en stark samsyn i ledningen om att det inte fanns någon tvekan om framtidsriktningen, säger Ann Törnquist.
För barn- och ungaområdet handlar det nya arbetssättet om att minska antalet externa vårdplaceringar, arbeta mer förebyggande och säkerställa att fler familjer klarar av att ha sina barn hemma. Om ett barn väl måste placeras ska arbetet med återförening starta direkt. Åsa Berg, områdeschef för socialförvaltningen i Eskilstuna, beskriver hur de har mött utmaningarna:
– Målet har varit tydligt länge, men kanske inte lika tydligt hur vi ska styra tillsammans mot målet. Det har krävts mycket jobb för att arbeta fram nya processer och arbetssätt. Alla tycker kanske inte om förändringarna, men alla förstår dem, och cheferna leder mot målet.
Från ifrågasatta siffror till efterfrågat verktyg
Idag har KPB-analyserna gått från att vara ifrågasatta till att bli ett efterfrågat verktyg bland medarbetarna i Eskilstuna.
– Det är spännande för medarbetarna att få se siffrorna varje år och om det hårda jobbet vi har gjort har gjort någon skillnad. Nu efterfrågar man det och är nyfikna på vad som har hänt under året, säger Åsa.
Utöver det datadrivna underlaget lyfter kommunen även fram vikten av rådgivningen från Ensolution.
– Vi har fått ett externt perspektiv på vårt arbete. Att någon kommer utifrån och har ett externt öga på vår arbetsprocess har varit väldigt värdefullt, konstaterar Agneta.
Samarbetet mellan Ensolution och Eskilstuna kommun kommer att fortsätta för att fullfölja mandatperiodens planer fram till 2026. Målet på sikt är att kommunen ska bygga in systematiken så starkt i kulturen att de blir självgående.
– Det som blir viktigt i nästa steg är att vi fortsätter arbeta systematiskt med vår verksamhetsutveckling där vår egen data är en naturlig del. Åren tillsammans har gjort oss mer vältränade i att arbeta på det här sättet, summerar Elisabeth.
Foto: © Niklas Maupoix
Från seminarium på Socialchefsdagarna 2026.