Långsiktig prognos ger Kungsbacka möjlighet att förutse budgetskillnader

Kungsbacka vill se över framtida vårdbehovet

Vård och omsorgsförvaltningen i Kungsbacka kommun hade behov av att se över det framtida vårdbehovet för att på så sätt skapa förutsättningar för en god vårdprocess och resursplanering. En förutsättning är då att det finns en långsiktig budget som alla intressenter är överens om, d.v.s. bra beslutsunderlag inför budgetarbetet. I en tillväxtkommun såsom Kungsbacka, som genomfört omorganiseringar i kombination med ökade behov hos invånarna och förändrade förutsättningar, har det varit svårt att resursplanera effektivt. Detta har varit extra svårt gällande särskilda boendena där det krävs att flera parter arbetar tillsammans på lång sikt.

För att möjliggöra en god ekonomisk situation krävs en långsiktig planering som bygger på fakta och kloka analyser om framtida behov för att möjliggöra kostnadsoptimering och ett effektivt flöde.

Projektgrupp och utförande

Ensolution agerade i projektet projektledare och hade ett helhetsansvar för genomförandet av projektet. Projektgruppen bestod av en tvärfunktionell grupp av personer med olika erfarenhet och roller såsom kommunens enhet för styrning och ledning, övergripande ekonomi och budgetfunktion, förvaltningschef och verksamhetschefer från vård och omsorg. Detta blev en lyckad konstellation där alla fick samma bild av nuläget och kunde tillsammans ta fram budgetunderlag, diskutera förutsättningar och tänkbara åtgärder.

●       Omvärldsanalys:

Skapa förståelse för vilka externa faktorer som kommer påverka det framtida resursbehovet Vad måste kommunen förhålla sig till och hur kommer det påverka behovet framöver?

●       Nulägesanalys:

Analysera kommunens aktuella situation för att förstå det framtida resursbehovet Hur ser det ut inom kommunen gällande mål, strategier, insatser och behov?

●       Analys av påverkansfaktorer:

Vilka olika (interna/externa) faktorer påverkar det framtida behovet och på vilket sätt?

●       Prognos/Scenario:

Utifrån detta görs en prognos av framtida resursbehov och kostnader.

●       Förslag till åtgärder:

Ta fram översiktliga förslag till åtgärder för att kunna möta det framtida resursbehovet. Vad behöver förändras för att möta framtidens behov? Vilka åtgärder behöver göras och när?

I det första steget genomfördes en nulägesanalys och flerårsanalys av utvecklingen av behov och insatser samt en första prognos utifrån befolkningsprognos och nuvarande konsumtionsmönster som kan användas som utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Prognoserna omfattade behovsberäkning inom; hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård, övriga insatser inom ordinärt boende och hälso- och sjukvård. Utifrån denna prognos genomfördes en analysdag för att identifiera faktorer som är viktiga att beakta i det långsiktiga arbetet framöver. Utifrån nuläget togs ett par alternativa scenarion fram utifrån befolkningsutvecklingen och antaganden om framtida konsumtionsmönster.

Mycket tid lades ner på att ta fram bra faktaunderlag för planen såsom

●       Relevant befolkningsprognos i ettårs klasser och hur dessa utvecklas

●       Underlag om konsumtion per åldersgrupper och per insatser utifrån Kostnad per brukare

●       Definition av vilka målgrupper planen riktar sig till (t.ex. äldre äldre)

●       Beskrivning om hur förändrad praxis eller lagstiftning påverkar konsumtionen

●       Kommande politiska beslut som påverkar konsumtion och insatser (t.ex. LoV)

●       Produktivitet (t.ex. beläggning inom ett särskilt boende)

Samtliga ovanstående kriterier behövdes för ett bra faktaunderlag för, både i form av objektiv data såsom befolkningens sammansättning men också subjektiva bedömningar om hur t.ex. förändringar i politiska beslut kan förväntas förändra framtida utfall togs in i underlaget.

Resultat

Vid rapportering av projektet gjordes en överlämning av dokumentation från projektet med en prognos fram t.o.m. 2030 med behov av resurser/budget. I utfallet kunde förvaltningen påvisa skillnader mellan den övergripande föreslagna kommunala budget per förvaltning och projektets uppräknade budget. Detta ledde i sin tur till en diskussion om hur medlen skulle fördelas inom kommunen och vilka faktiska behov som fanns. Ett antal åtgärder bestämdes för att möjliggöra både en adekvat fördelning samt för att förbättra produktiviteten och konsumtionen i förvaltningen för att även minska behoven av insatser och därmed behoven av ekonomiska medel.